Ama Tutu Muna

Ama Tutu Muna (O belegwe ka di 17 July 1960) is a Ke mopolotiki wa kwa Cameroon yo e neng ele Tona wa Ngwao le bodiragatsi go tswa ka 2007 go ya go 2015.
Dithutego le botshelo jwa pele
[fetola | Fetola Motswedi]Muna O tshotswe kwa Limbe ko Southwest Province oka di 17 July 1960.[1] Ke ene kofejane wa ga Salomon Tandeng Muna go tswa mo baneng ba ba borobabongwe. Yo e neng ele Tona wa pele le mothusa Tautona ,Kgosigadiya gagwe ke Elizabeth Fri Ndingsa.[2] Bo kgaitsadie ke Bernard Muna,Modulasetilo sa Alliance of Progressive Forces, le Akere Muna, Tautona wa International Anti-Corruption Conference Council.
Muna O ithutetse dipuo kwa University of Montreal kwa Canada, O ne a aloga ka 1983.
Tiro ya gagwe
[fetola | Fetola Motswedi]Muna e ne ele mokwaledi kwa Lephateng la Itsholelo kwa Limbe go tswa kwa go Morule 2004. O ne a fiwa maemo, a nna Tona wa tsa Ngwao le Bodiragatsi ka 2007.[3] Muna o tlhamile Mbengwi Women Cooperative go emisa kgethololo ya bomme ba ba nnang mo magaeng , a tlhama le North West Women’s Forum.[4]

Ka 2014, Muna O ne kgobotleletswa go ntsha dilo tsa ngwao ya kwa kgaolong ya Northwest a di isa kwa Yaounde.[5] Ka Motsheganong 22, 2015, Tona Philemon Yang O ne a fa Muna dihoura tsa masome a mane le borobabongwe go baakanya molao wa ditshwanelo tsa bakwadi ba basha, o o neng a ao dirile (SOCACIM).[6] O ne a ntshiwa mo boemong jwa gagwe jwa bo Tona fa goromente e baakangwa ke Tautona Paul Biya ka di 2 Phalane 2015, go tswa mo mokwalong o supileng fa a tshamekile ka madi a diketekete tsa bakwadi.[7] Ka Tlhakole 2016, babereki ka ene ba ne ba lwela go mo ntsha mo matlong a puso kwa Bastos, mme a gana are o dirile ditumalano tsa go di reka, ka jaana ka Lwetse 2016 ga ise a tswe mo go tsone.[8][9][10]
Botshelo jwa gagwe
[fetola | Fetola Motswedi]Muna O ne a na le ngwana ale mongwe, Efemi Nkweti Muna, Yo o neng a tshotswe ka 1987. O ne a tlhokafala mo kotsing ya koloi ka di 8 Tlhakole 2014.[11][12]
Metswedi
[fetola | Fetola Motswedi][1] "The New Ministers". Post Newsline. 10 September 2007. Retrieved 22 November 2016.
[2] Clarisse Juompan-Yakam (12 July 2011). "Le Cameroun leur appartient - Les grandes familles du Cameroun - Jeuneafrique.com - le premier site d'information et d'actualité sur l'Afrique". JEUNEAFRIQUE.COM. Retrieved 29 March 2015.
[3] "The Rise and Fall of Ama Tutu Muna". The Eye Newspaper. 5 October 2015. Retrieved 22 November 2016.
[4] "H.E Ama Tutu Muna: The Woman Emancipator". The Eye Newspaper. 31 July 2012. Retrieved 22 November 2016.
[5] Muteh, Samson (12 June 2014). "Cameroon's Minister of Culture chastise for "scandalous" and "abominable" acts". The Fomunyoh Foundation. Retrieved 22 November 2016.
[6] Bidjocka, Pamela (25 May 2015). "Author's Rights: Prime Minister weighs in". CRTV. Archived from the original on 2016-11-22. Retrieved 22 November 2016.
[7] Afoni, Basil (8 October 2015). "Passports of 8 Sacked Ministers Seized". Cameroon Post. Archived from the original on 28 March 2019. Retrieved 22 November 2016.
[8] "Cameroon: Biya abandons Ministers to lodge in Hotel Monte Febe 11 months after being appointed". Cameroon Concord. 10 September 2016. Archived from the original on 22 November 2016. Retrieved 22 November 2016.
[9]"Cameroon: Ama Tutu Muna chased from the ministerial villa". Cameroon Voice (in French). 17 February 2016. Retrieved 22 November 2016.
[10] "L'ancienne ministre de la culture a été 'bousculée', de sa villa, une pratique inhabituelle au Cameroun". Camer.be (in French). 17 February 2016. Retrieved 22 November 2016.
[11]"Cameroon's Minister of Arts and Culture's son killed in a road accident". Empower Success in Africa. 8 February 2014. Retrieved 22 November 2016.
[12] "Efemi Kwenti Muna, the only son of the Cameroon's Minister of Art and Culture was finally put to rest". Empower Success in Africa. 14 February 2014. Retrieved 22 November 2016.