Leetile Disang Raditladi
Leetile Disang Raditladi | |
|---|---|
| Tsalo | 1910 |
| Leso | Tempolete:Death year and age |
| Letso | Motswana |
| Tiro | poet and playwright |
| O itsegi ka | Raditladi Basin on Mercury, which was named after him |
Leetile Disang Raditladi (1910–1971) e ne e le mokwadi wa metshameko le mmoki wa Motswana. O tsholetswe kwa Serowe mme a bona dithuto tsa gagwe kwa yunibesithing ya Tiger Kloof, Lovedale le ya Fort Hare. Mokwadi yo o nang le bokgoni, o ne a nna le buka ya gagwe ya ntlha, e leng biography ya ga Khama III, e e neng ya amogelwa go gatisiwa fa a ne a sa ntse a le kwa sekolong se segolo kwa Lovedale. Buka e moragonyana e ne ya phimolwa ke balaodi ba Tshireletso ya Bechuanaland mme ya se ka ya gatisiwa.[1]
O lelekilwe kwa Bangwato Reserve ka ngwaga wa 1937 morago ga gore Tshekedi Khama, kgosi ya Bangwato a latofatse Raditladi ka boaka le mosadi wa gagwe ga mmogo le go loga leano la go mo lowa. Morago ga moo Raditladi o ne a dira jaaka mokwaledi wa tirelo ya bokolone mme ka bonako a nna Motswana wa maemo a a kwa godimo mo Protectorate. Go latela maitemogelo a gagwe le Tshekedi, Raditladi o ne a kwala motshameko wa gagwe ya ditso wa Motswasele II, e leng tiro ya gagwe e e tumileng thata. Setlhogo se segolo sa tiro e ke sa bobusaesi jwa segosi le ditlamorago tse di sokameng tsa bobusaesi jo bo ntseng jalo.[2]
Ka ngwaga wa 1944 Kgosi Moremi III wa Batawana o ne a kopa makgoa go tlhoma Raditladi go nna tlhogo ya lekala la Tsetse Fly Control kwa Ngamiland. Ka go nna jalo o ne a nna Motswana wa ntlha go etelela pele lephata la puso. Morago ga dingwaga di le pedi, Moremi a mo tlhoma go nna Mokwaledi wa Morafe. Go tlhomiwa mono go diragetse pelenyana fela ga loso lwa ga Moremi, mme morago ga moo kgosi e ne ya tlhatlhangwa ke mosadi wa gagwe, motshwarelela-bogosi EP Moremi. Raditladi le Motshwarelela-bogosi, ka bobedi ba tsholetswe kwa mafelong a sele, ba ne ba laola Ngamiland ka thata mme ba tsosa sekgopi ka bonako. Lorato lwa bone lwa sephiri le lone la nna phatlalatsa. Mo bokhutlong jwa ngwaga wa 1950 Motshwarelela-bogosi o ne a patelesega go senya mpa ya ngwana wa ga Raditladi, tiragalo e e neng ya dira gore baganetsi ba ga Raditladi ba mo leleke mo Ngamiland ba mo supile ka ditlhobolo.[3]
Ka dingwaga tsa bo 1940 Raditladi o ne a nna le seabe se segolo mo go tlhomeng motshameko wa kgwele ya dinao mo Botswana, mme o ne a eteletse go tlhamiwa ga diliki mo dikarolong tse di kwa bokone le kwa borwa jwa lefatshe.[4]
Ka ngwaga wa 1958 fa a sena go boela kwa Serowe, Raditladi o ne a tlhama lekoko la Bechuanaland Protectorate Federal Party. Raditladi o ne a na le dingwaga di le dintsi a kwala dikhutswe tsa makwalodikgang a sepolotiki ka leina la maitirelo la "Observer", mme bokgoni jwa gagwe jwa bobegadikgang ga bo a ka jwa fetogela mo dipolotiking tse di atlegileng. Morago ga gore lekoko la gagwe le fifadiwe ke mekgatlho e mengwe ya bosetšhaba o ne a ya kwa thoko mme a nna le seabe se sennye mo go eng kwa boipusong ka 1966.[5][6]
Raditladi o kwadile metshameko e le mmalwa ya ditso, dikgang tsa lorato le maboko.[5] Ka 2008 mogogoro o mogolo wa thulano mo Mercury o ne wa reelelwa ka Raditladi.
Dikwalo tse di maleba
[fetola | Fetola Motswedi]- Manyaapelo, Kebabaletswe Puleng Naom. "Raditladi's use of metaphor in selected poems." North-West University: PhD diss., 1998.
- Matjila, Daniel Sekepe. "Analogy and intertextuality in Setswana oral/written poetic diction." Muziki 6, no. 1 (2009): 92-111.
- Matjila, Daniel Sekepe. "Socio-cultural dimensions of Raditladi's poetry: Reflections from images and allusions from selected poems." South African Journal of African Languages 32, no. 1 (2012): 35-41.
- Matjila, Daniel Sekepe. "Sound and repetition as metaphor markers in Raditladi's work, Aferika." Muziki 5, no. 2 (2008): 250-262.
- Matjila, Daniel Sekepe. "The social, cultural and historical aspects of Raditladi's Sefalana sa menate." PhD diss., 2009.
- Matjila, Daniel Sekepe., and Karen Haire. "Representations of cattle wealth and comfort in Setswana life and oral literature." Muziki 5, no. 2 (2008): 196-212.
- Motlhamme, Moitheki Zephorah. "Tlhotlhomisi ya dintshontsho tsa lorato: LD Raditladi (Setswana)." PhD diss., University of Pretoria, 2007.
- Ntsonda, Manini Wilhelmina. "An analysis of selected poems from Sefalana sa menate by LD Raditladi with reference to Riffaterre's and Lotman's semiotics." PhD diss., North-West University, 2009.
- Pilane, Gabaitsiwe Elizabeth. "Naming: An aspect of character portrayal in Dintshontsho tsa lorato by LD Raditladi." Pilane, Gabaitsiwe Elizabeth. "Naming: An aspect of character portrayal in Dintshontsho tsa lorato by LD Raditladi." MA diss., 1996.
- Shole, Shole J. "Shakespeare in Setswana: An evaluation of Ratitladi's Macbeth and Plaatjie's Diphosophoso." Shakespeare in Southern Africa 4, no. 1 (1990): 51-64.
- Van Staden, Philippus Theunis. "Beeldspraak in Sefalana sa menate van LD Raditladi." PhD diss., 1985.
Metswedi
[fetola | Fetola Motswedi]- ↑ J. Peires, "The Lovedale Press: Literature for the Bantu Revisited," History in Africa 6 (1979): 168-70.
- ↑ D.T. Cole, review of Motswasele II, Africa 17, 1 (1947): 65
- ↑ B. Morton, "L.D. Raditladi, E.P.Moremi, and the Malcontent Revolt in Ngamiland." 2015. https://www.academia.edu/15554548/L.D._Raditladi_E.P._Moremi_and_the_Malcontent_Revolt_in_Ngamiland
- ↑ Morton, "LD Raditladi, EP Moremi and the Malcontent Revolt." https://www.academia.edu/15554548/L.D._Raditladi_E.P._Moremi_and_the_Malcontent_Revolt_in_Ngamiland
- 1 2 Charles Rey; Neil Parsons; Michael Crowder (1988). Monarch of all I survey: Bechuanaland diaries 1929–1937. James Currey Publishers. pp. 262–263. ISBN 978-0-85255-016-8.
- ↑ Senekal, B.A. (2006). "Biografische gegevens". Retrieved 28 Lwetse 2025.