Jump to content

Breed

Go tswa ko Wikipedia
Braunvieh

Mofuta ke setlhopha se se rileng sa diphologolo tsa mo gae tse di nang le ponalo e e tshwanang (phenotype), boitshwaro jo bo tshwanang, le/kgotsa mekgwa e mengwe e e e farologanyang le ditshedi tse dingwe tsa mofuta o o tshwanang. Mo dibukeng, go na le ditlhaloso di le mmalwa tse di fapogang go sekae. [1] Mefuta e e farologaneng e bopiwa ka go itlhaola ga dijini le go tlwaela tikologo ka tsela ya tlholego kgotsa go ikatisa ka tsela e e tlhophilweng, kgotsa ka go kopanya dilo tseno ka bobedi. Le fa kgopolo ya "ditso" e le botlhokwa thata mo temothuong le mo temothuong, ga go na tlhaloso e le nngwe e e amogelwang ke saense ya lefoko leno.[2]: 340 Jalo he, mofuta ga se selo se se tsepameng kgotsa se se ka netefadiwang ka tsa ditshedi mme ke lefoko la botswerere mo gare ga ditlhopha tsa baruanodi ba ba arolelanang tumelano e e mabapi le gore ke dinonofo dife tse di dirang gore maloko mangwe a mofuta o o rileng e nne maloko a setlhopha se se ka bidiwang.[3]

Kgopolo e nngwe ke gore mofuta o o tshwanang o lekana go ka phuthiwa mmogo ka tsela e e utlwalang mme fa o tsadisitswe mo setlhopheng o ntsha mofuta o o tshwanang. [4] Fa di tsadisitswe mmogo, batho ba mofuta o le mongwe ba fetisetsa mekgwa eno e e bonalang mo baneng ba bone, mme bokgoni jono - jo bo itsegeng e le "go tsadisa" - ke selo se se tlhokegang mo lotsong. Mefuta ya dimela e itsege thata e le mefuta e e farologaneng ya dimela. Bana ba ba tlhagisiwang fa go tsadisitswe diphologolo tsa mofuta mongwe le diphologolo tse dingwe tsa mofuta o mongwe ba bidiwa mefuta e e tswakaneng. Go tsalana ga diphologolo kgotsa dimela tse di farologaneng go feta tsa mofuta/mofuta wa dijalo (ke gore magareng ga mefuta, mefuta-potlana, mefutafuta ya dimela, le e leng mefuta e e farologaneng) go bidiwa metswako.[5]

Go ikatisa: go tlhophiwa ke barui[fetola | Fetola Motswedi]

Molemisi (kgotsa setlhopha sa balemisi) yo kwa tshimologong a tlhomang mofuta o o rileng o dira jalo ka go tlhopha diphologolo tse di rileng go tswa mo teng ga setlhopha sa dijini tse ba di bonang di na le dinonofo tse di tlhokegang go tokafatsa mofuta wa mofuta o ba o batlang. Diphologolo tseno di bidiwa di-foundation stock. Mo godimo ga moo, motho yo o tsadisang mofuta ono o o tsadisa le baemedi ba mofuta ono ba a ba lebang ba le botlhokwa thata, ka boikaelelo jwa go fetisetsa dinonofo tseno mo baneng ba bone. Mokgwa ono o bidiwa go ikatisa ka tsela e e kgethegileng. Tlhaloso e e kwadilweng ya baemedi ba ba eletsegang le ba ba sa eletsegeng ba mofuta ono e bidiwa gore ke maemo a mofuta ono.

Dinonofo tsa mofuta ono[fetola | Fetola Motswedi]

Dinonofo tse di tlhomologileng tsa lotso, tse gape di itsegeng e le mekgwa ya lotso, di a gogiwa, mme diphologolo tsa mofuta o o itshekileng di fetisa mekgwa e e ntseng jalo go tswa kokomaneng e nngwe go ya go e nngwe. Ka jalo, ditshedi tsotlhe tsa mofuta o o tshwanang di na le dikarolo di le mmalwa tsa dijini tsa phologolo ya ntlhantlha ya motheo. E le go boloka mofuta ono, motho yo o o jalang o tlhopha diphologolo tse di nang le dinonofo tse di eletsegang thata gore a kgone go di boloka le go di tokafatsa. Ka nako e e tshwanang, mofuta ono wa diphologolo o tla tila diphologolo tse di nang le mekgwa e e sa siamang kgotsa e e sa tlwaelegang mo lotsong lono, go akaretsa diphoso kgotsa bogole jwa dijini. Palo ya diphologolo tse di mo lotsong lo lo tshwanang e tshwanetse go nna le palo e e lekaneng ya diphologolo go tshola lotso lo le mo maemong a a tlhalositsweng ntle le gore go nne le tlhokego ya go tsadisa ka go pateletsa.

Mefuta ya diphologolo tse di ruilweng gantsi e farologana go ya ka dinaga le go ya ka ditšhaba. Mefuta e e tlholegang kwa nageng e e rileng e bidiwa "mefuta ya tlholego" ya naga eo.

Lenaane la mefuta[fetola | Fetola Motswedi]

  • Lenaane la mefuta ya dikatse
  • Lenaane la mefuta ya dikgomo
  • Lenaane la mefuta ya dintša
  • Lenaane la mefuta ya dintša tse di lwang
  • Lenaane la mefuta ya dintša tse di nyeletseng
  • Lenaane la mefuta ya dintša tsa mapodisi
  • Lenaane la mefuta ya dikolobe tsa mo gae
  • Lenaane la mefuta ya diesele
  • Lenaane la mefuta ya dipodi
  • Lenaane la mefuta ya dikolobe tsa kwa Guinea
  • Lenaane la mefuta ya dipitse
  • Lenaane la mefuta ya mebutla ya mafura
  • Lenaane la mefuta ya dikolobe tsa laboratori
  • Lenaane la mefuta ya dinku
  • Lenaane la mefuta ya dinare tsa metsi

Metswedi[fetola | Fetola Motswedi]

  1. Hall, S. J. G.; Bradley, D. G. (1995). "Conserving livestock breed biodiversity". Trends in Ecology & Evolution. 10 (7): 267–70. doi:10.1016/0169-5347(95)90005-5. PMID 21237034.[1]
  2. Rischkowsky, Barbara; Pilling, Dafydd, eds. (2007). The State of the World's Animal Genetic Resources for Food and Agriculture (PDF). Rome: Commission on Genetic Resources for Food and Agriculture, Food and Agriculture Organization of the United Nations. ISBN 9789251057629 – via FAO.org.[2]
  3. Cited in: Rischkowsky & Pilling (2007), p. 340
  4. lutton-Brock, Juliet. 1987 A Natural History of Domesticated Mammals, Cambridge University Press and the Museum of Natural History, page 40.
  5. Banga, Surinder S. (1998). Hybrid Cultivar Development. Springer-Verlag. p. 119. ISBN 3540635238.[3]